Vet inte riktigt vad jag ska tycka om senaste tiden. 

Har vart uppe i det blå efter Borås och kan inte vara stoltare över mig själv. Där kom lilla jag och fick slåss mot dom som har detta som jobb, trodde jag skulle kanske vara lite i mellanmjölken, men helt plötsligt fick jag betyg på att jag kan, jag tänker rätt. Det kommer gå. 

Sen i onsdags trodde jag att Gurkan skulle tas ifrån mig. Han fick kolik och var tvungen att åka ner till Slöinge. Aldrig vart så glad över att ha så fantastiska människor runt mig som då. Han är mitt allt och det var det jobbigaste jag har vart med om, där stod jag mitt inne på Ullared, jag som aldrig gråter stod helt plötsligt och böla bland flera hundra människor. Han hade mått bra under dagen för mamma åkte till honom direkt men när jag kom hem så fick han så ont så han knappt kunde gå. Så då åkte vi till slöinge och där fick han proffshjälp. Dom var så bra och proffsiga där. 

Sen på fredagen fick vi ta hem honom och då bestämde vi oss för att han fick åka hem till Skövde istället för till Kungsbacka så kan mamma hålla koll på honom under veckan. Så åkte med hem till Skövde och blev en spontan vända till Mariestad med några vänner. Behövligt efter allt. På lördagen åkte jag tillbaka till Kungsbacka eftersom jag igår jobbade. 

Har vart som en Berg- o dalbana under veckan. Först upp som en sol för att ner som en pannkaka för att sen upp igen och sen ner. Hela hjärnan är mos och påsklovet kommer vid ett perfekt tillfälle.   

Har dock lite separationsångest eftersom jag efter påsklovet går ut på praktik i 3 veckor. Så kommer inte vara här på en månad! Alltid lika jobbigt att åka iväg så länge, för känns som att man missar så himla mycket och jag är sånt kontrollfreak så vill verkligen ha full koll på allt. Tur jag har Jonette som har lovat att hålla mig uppdaterad 😘

Nej nu ska jag försöka hänga med på lektionen, sen ut på promenad och rensa lite tankar!