.

Att ha hästar & avundsjuka.

Publicerad 2012-09-29 14:58:00 i Allmänt,

Ett inlägg till 2 ämnen, hur bra är inte det? Ja det vore bra OM jag inte hade vart så otroligt trött på allt. Jag vill även börja med detta inlägget att JA det är riktat till endel personer så tar ni åt er så kanske ni ska ändra på det, right? 
 
Folk som inte har häst går runt och är sura på sina föräldrar för att dom inte får ha egen häst. Vet ni jag förstår era föräldrar för många vet inte hur otroligt mycket jobb det är att ha häst. Dom tror att man kan fortsätta som vanligt, hålla ordning på alla läxor, rida varje dag och samtidigt vara med kompisar nästan varje dag och åka på discon. Visst det kanske går om du ska rida hemma osv men om du vill tävla? Det går inte! Ikväll var det x antal personer som frågade mej om jag skulle till valhall, nej jag gör inte sånt för jag sätter hästarna framför allt. (sen tycker jag inte det är jätte roligt med discon osv, men det är ju en annan historia ;) ) Iår var det FÖRSTA gången i mitt liv jag åkte till matfestivalen med några kompisar, den roligaste kvällen på lääänge. Seriöst. Man får ta vara på dom kvällarna som är sånna för det är sällan man får sånna kvällar. 
 
Sen åker jag ut på tävlingarna och leverar allt och mycket mer. På varenda tävling är mitt mål att det ska KÄNNAS bra för såfort jag satsar på rosett så blev det kaos i mitt huvud. Jag har tävlat mycket för att ha tävlat så kort tid, dom blågula rosetterna jag har ja dom är bara bäst. Men ändå mår jag DÅLIGT över dom? uhh? Varför mår jag dåligt över att för en dag bara få känna på hur det känns att vara bäst. Jag var bäst där, annars hade jag inte kommit etta 2 gånger samma dag. Visst stället var kasst men ändå? Jag Felicia Kvist gjorde det med Jupiter, vår andra dressyrtävling ihop. noll förutsättningar. Sen kommer man hem, blir ignorerad totalt av endel? whut? Folk snackar en massa om att jag inte var värd dom rosetterna, Jupiter gjorde allt, jag åkte bara med. Men snälla? Jag är väll precis lika mycket värd dom där rosetterna som dom andra den dagen? Jag var SKADAD men ändå åkte jag ut. Kom igen, kan inte jag få njuta av mina första vinster? Nej då kommer endel som har ridit mycket längre än mej och tycker att jag inte alls är värd dom, att jag bara får allt serverat på ett silverfat. sååå sur!
 
Mår man bra av att vara avundsjuk? Blir man sämre om man berömmer någon, glädjs med någon? Jag har gått fram till folk som jag inte känner och sagt grattis och när jag stod vid insläppet en gång så stod jag och sa lycka till till alla ryttare som red in, oavsett om jag kände dom eller inte. 
 
Om jag sitter och säger att jag har hoppat LB för första gången i mitt liv då kan man få kommentarer som "jaha, vad roligt då.." Men om jag berättar att jag har vägrat ut mej då får jag höra "Men du red JÄTTE bra iallafall! Det går säkert mycket bättre nästa gång! :D" av samma person? whuuuut? nej nu blir jag förvirrad.
 
Jag är hur glad som helst när jag kommer ut från en bana och det har KÄNNTS bra, jag skiter i om jag kommer där ifrån med en rosett eller inte. Jag åker hellre därifrån med bra känsla från ritten utan rosett än att jag åker därifrån med dålig känsla men med en rosett? Den dagen jag får leda ärevarvet då kommer jag vara lyckligaste tjejen i världen. Det kommer betyda så mycket mer än om jag får rosetter varje dag. 
 
Jag har haft Jupiter i 9 snart 10 månader. Det är nu vi ska få in rutinerna och lära känna varandra sen en dag så kommer allt släppa och vi kommer plocka rosetter! Men jag var VÄLDIGT noga med från första början att jag inte skulle rida div 3 i dressyren, det var därför vi började med div 2. Varför? Jo för att Jupiter kommer från en otroligt bra dressyr ryttare, då tycker jag inte det är rätt att jag sätter mej och rider LC:1 och plockar massa rosetter mitt framför ögonen på endel tjejer som kämpar för sina liv att bara komma runt! 
 
Jag kommer inte starta några fler LD+5 med Jupiter, aldrig. Vi har gjort vårt där och vi mår bäst på lite högre nivå, det är därför jag inte startar div 2 nästa år. Kanske gör jag det med någon annan häst om det skulle bli så. om jag kanske har en annan ponny här hemma som vill komma ut. haha. nej men jag och Jupiter ska upp på LA sen stannar vi där tills jag känner mej mogen att gå upp till msv. Folk är och kommer vara emot mej..dom kommer idiotförklara mej men det är JAG som går ut varje dag och rider Jupiter det är JAG som hoppar Jupiter det är JAG som har kommit fram till detta tillsammans med min tränare och min mamma. 
 
Vi är så nära vårt mål och jag och världens bästa Rebecka satt förut och pratade massor, så skönt att ha henne bredvid mej i allt
 

Om

Min profilbild

Felicia Kvist

Jag är en 17 årig tjej som bor i väring som ligger utanför Skövde. I den här bloggen kommer ni få följa med i min vardag med hästar, bilar och fotande! Mejl: [email protected]

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela