~Hmm let me go, To see my family~
Idag vill jag tacka min familj. Utan er hade jag aldrig fått uppleva det jag får uppleva, leva på drömgården, jobba med fantastiska människor, jobba med drömyrket, tävla själv flera gånger i månaden, träna för proffs, m.m
Igår när jag gick in på prisutdelningen var jag helt till mig, jag visste knappt vad som var upp och vad som var ner, allt blev så stort.
Jag vill inte ta åt mig all ära, för utan min familj hade jag aldrig vart här. Så mycket tid och pengar dom lägger ner på mig och mina drömmar. Äntligen kan jag få ge lite resultat, få visa att det är värt det!
För mig är mitt team det viktigaste jag har, jag sköter mycket själv dagligen eftersom jag bor i Kungsbacka själv. Men när jag kommer hem blir jag behandlad som en prinsessa, jag älskar att komma hem på såsätt att jag får vara en normal tonåring. Som kan vara med vänner sent på kvällarna och ta sovmorgon dagen efter. Missförstå mig rätt nu för jag älskar detta livet i Kungsbacka, men det är så viktigt att bryta ibland. Det är något jag ofta tar upp. För jag vet hur det är att stå där med stressen upp till öronen och jag vet hur det är att vara så stressad så man i panik springer ut och rider 4 hästar 22.00 på kvällen allt för att man bara har ångest över att allt måste hinnas med.
Så jag vill tacka er för att ni stöttar mig i allt detta men samtidigt låter mig få leva ett normalt liv!
Tack!
