Snälla sluta aldrig drömma igen min vän


Idag flyger jag lite lätt på moln.
Nej jag är inte kär.
Eller jo, i min häst!
Förra veckan var han trött orkade inte riktigt prestera. Åkte till tränaren och var lite i valet och kvalet om jag skulle hoppa 110 eller 120 som första runda. Han var lite seg i framhoppningen men bestämde mig ändå för 120.
Han hoppade den klockrent så efter lite betänke tid valde jag att hoppa 130 också. Bara ta ett hinder i taget och vara beredd på stopp.
Men han bara hoppar på som ingenting. Han gjorde det verkligen klockrent! Haft honom i ett halvår och finns inte ord för hur mycket han har lärt mig redan! Känns som detta året kanske är mitt år?
Är det min tur att få skina?
Sen finns det inte ord för hur mycket jag vill tacka alla som kommer fram och verkligen visar hur glada dom är för ens skull och verkligen tycker att jag är värd detta! Kärlek till er!!
Nu ska jag sova och drömma om flygande hästar eller något.
I'm out